År 2019 och fortfarande är tevedeckarna fulla av stereotyper och med en
unken könsmässig syn. Mord i paradiset, till exempel, är en
brittisk/fransk kriminalserie som börjar bli en långkörare.
Kommissarie
Jack Money (Ardal O'Hanlon), utskickad av Scotland Yard, ska samarbeta
med den lokala polisen i Saint Marie för att lösa brott. Britten Jack
Money är inte bekväm med den karibiska värmen, men trots det arbetar han
som oftast iklädd slips.
Hans två manliga medarbetare av lokal börd
arbetar i uniform till skillnad från den kvinnliga inspektören
(Josephine Jobert), också av lokal börd, som arbetar i shorts och linne.
Ett kuttersmycke för kommissarien och kanske inte så lämplig klädsel om
man ska underrätta anhöriga.
Serien är inspelad på Guadeloupe, som
tillhör Frankrikes utomeuropeiska områden, det vill säga en rest av det
tidigare franska kolonialimperiet. Guadeloupe har också varit i händerna
på kolonialmakter som England och Sverige.
Det officiella språket
är franska, öbefolkningen tillhör EU, betalar med euro, ser fransk teve
och äter croissanter. Men av någon anledning ska den rättsliga ordningen
hållas av en brittisk kommissarie.
Ja, jag vet. Det är teve. Allt kan ske i annan dräkt bara det blir bra underhållning.
Guadeloupe
räknas som en av de mest säkra öarna i Karibien, men har trots det en
omfattande kriminalitet rotad i droghandel. Men den typen av brott
slipper kommissarie Jack Money och hans kuttersmycke.
I serien begås
brotten oftast av vita människor, till exempel i miljöer som
cricketklubben eller i samband med Yachtklubbens välgörenhetsgala. Rika,
vita människor, långt bortom vanligt lönearbete, som inte verkar vara
nöjda med tillvaron och som finner anledning att ta livet av varandra.
Snabbt
hittar kommissarie Jack Money och hans medhjälpare tre-fyra misstänkta,
och det är för tittaren svårt att lista ut vem som är skyldig.
Skickligt, ja. Men tyvärr förminskas detta av den stereotypa och unkna
könsordningen.
Och hur var det med den populära deckarserien Morden
i Midsomer? Kommissarie Johan Barnaby (Neil Dudgeon) och hans
assistent löser brott. För att poängtera Barnabys ställning i samhället –
inte bara som kriminalkommissarie – flikas hans hustru in i några
scener, som markör om vem som har ansvaret för hemmet. En dotter och en
hund dyker också upp. Heteronormativ familjelycka, check.
Det är som
om producenter av dylika teveserier missat metoo-protesterna och vad de
satte fingret på. En rutten och förlegad könsordning som vi tevetittare
knappt reagerar på. Eller bryr vi oss inte?
Publicerad i NSD 6 juli 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.