Eyvind letar sin form

Boden Event kämpar med Eyvind, men det vill sig inte riktigt. Lördagens föga imponerande publiksiffror kan inte skyllas på stundande skyltsöndag. Ändå finns viljan till att arrangera en bra bokmässa.
   Möjligen kan biljettpriserna, 500 kronor om man vill gå både lördag och söndag, förklara en del. Mycket pengar i en månad som kostar. 
Lördagen erbjöd bra program och intressanta författare, men det blir en märklig stämning när endast 15–25 personer samlas i Sagabiografen som har 425 platser. 

   I Forum, en betydligt mindre lokal, hölls en presentation av utställande författare, flest egenutgivare. De fick under ledning av Eivor Bryngelsson prata om sina böcker i 3–5 minuter, mestadels inför andra utställande författare. De som kunde räknas som publik var på sin höjd 3 eller 4 personer. 

   Sagabiografen är fantastiskt fin, men publiken kom närmare författarna i Forum. I lokalen fanns även en fin utställning om Eyvind Johnson, som gjordes inför 100-årsjubileet av Nobelpristagarens födelse. 

   Turligt nog hade prisutdelningen av Eyvind Johnson-priset, instiftat 1988, fritt inträde. Cirka 50 personer slöt upp och med musikaliska inslag skapades en fin stämning där författaren Andrzej Tichý ruckade många stalltips. Han fick motta priset med juryns motivering: 
"2018 års Eyvind Johnsonpris går till Andrzej Tichý för romanen Eländet, en sugande minnesström om våld, droger och broderskap, författad på en musikalisk prosa som får den såriga svärtan att lysa i mörkret." 
 
   Efter utdelningen av priset ledde Kerstin Wixe ett initierat och intressant samtal med en inte helt lättintervjuad pristagare. 
Det märks när författare ofta har pratat om sin bok, och kanske inte är helt taggade för uppgiften. Ändå tycker jag att Anna Jörgensdotter och Andreas Hoffsten fick till ett bra samtal, trots att samtalsledaren inte hade koll på hur många romaner författaren hade gett ut. 
Det blev till att börja med en diskussion om bokens titel – Solidärer. 

   – Den kan stå för solitärer som längtar in i ett sammanhang, ett kollektiv, berättade Anna Jörgensdotter. Tankarna leds också till en soldat, men inte bara att vara soldat i krig utan också i sitt eget liv. Det är en bok om kamp. 
Boken utspelar sig under Spanska inbördeskriget, ett missvisande begrepp enligt författaren: 

   – Det fanns starka utländska kopplingar till de båda sidorna i konflikten, inte minst till stöd för Franco, fortsatte Anna. 
Spanska inbördeskriget var till stora delar en förpostfäktning inför det som skulle komma – andra världskriget. 

   – Människor insåg att det var farligt på riktigt, och det var därför folk åkte dit för att försvara den folkvalda regeringen. Då var det tydligt. Idag är situationen kanske mera farlig, då det som pågår smyger in på oss utan att ha tydliga skiljelinjer. 

   Jörgensdotter berättade till sist att hon har ett nära litterärt förhållande till Eyvind Johnson, inte minst genom Krilontrilogin. 

   – Efter att ha läst den satte jag upp lappar i lägenheten med citat ur böckerna. 

   Författaren Mats Söderlund, med bakgrund som ordförande i Sveriges Författarförbund, som utifrån Hotet och Kampen, de två första delarna i fantasytrilogin Ättlingarna, samspråkade med Fredrika Johansson. 

   Söderlund vill från en litterär genre, som till synes inte har att göra med vår tid, lyfta in frågor i just vår tid – om klimatet. 
Vi måste kunna se världen i andra strukturer än de befintliga, menar han: 

   – Jag skulle vilja att vi kan välja representanter till FN, precis som vi gör till EU. 
Samtidigt som världen kan och borde organiseras i nya strukturer, som vi vanliga människor rår på, har vi som individer ändå ett ansvar. 

   – Kan vi egentligen försvara våra resor till Thailand? Det Greta Thunberg gör är en karbonkopia av det som händer i mina böcker. 
Enligt Söderlund kommer framtiden att föra med sig en akut vattenbrist. 

   – Stora, internationella bolag vet om det här och köper rättigheter till vatten – för att sedan kunna sätta pris på det. Man skrattade åt dem som köpte skog i Norrland för 100 år sedan, men vad hände? 

   Det är här någonstans som Eyvind är som bäst, när litteraturen ger publiken såväl historisk som framtida insikt, om än i olika genrer. 

   Varför inte flytta arrangemanget till vårvintern och låta det skina i välkommet ljus istället för att drunkna i en av årets dyraste månader?

Publicerad i NSD 3 december 2018