Grekiskt ljus i mörkret

Om något land skulle behöva andrum vore det Grekland. Efter att först ha drabbats av ekonomisk kollaps har landet därefter tagit emot en flyktingvåg som saknar motstycke.
Det sägs att människor i kris vänder sig till religionen, eller varför inte till kulturen. Men vem eller vilka ska betala för kulturen?
   Vi ska träffa Yoryis Yatromanolakis, 75, författare och professor emeritus i antik grekiska. Han började skriva skönlitteratur under juntatiden och debuterade 1974 med Λειμωνάριο (The Spiritual Meadow), samma år juntaperioden tog slut.
   Vi ska prata om hur det är att vara författare i Grekland. Passande nog eftersom Yoryis Yatromanolakis, nyligen är publicerad i antologin Critical Times, Critical Thoughts (Cambridge Scholars Publishing 2015) i vilken grekiska författare diskuterar fakta och fiktion.
   – Situationen är inte bra. Folk har inte tillräckligt med pengar, det gäller även förläggare. Böcker köps fortfarande, men för förläggarna rör det sig oftast om ett nollsummespel, vilket också sätter nivån för författarna. Krisen föder ny litteratur, men därmed inte sagt bra litteratur. Yngre poeter inspireras starkt av krisen och av den uppkomna flyktingsituationen.
   Han tillägger att de senare har skapat en litterär sentimentalitet.
   – Det är förståeligt, men om den litteraturen är bra … Jag vet inte. Men den kan bli över tid, kanske om tio år. Då kan vi se en ny grekisk litteratur. För tillfället är allt blandat i en och samma skål. Vad som behövs är några författare som kan smälta det som händer och hänt och som därifrån kan skriva bra litteratur.
   För egen del har Yoryis klarat sig ekonomiskt. Dels av professorstjänsten, dels av sitt skrivande. Men så ser situationen inte ut för de flesta författare. Någon motsvarighet till Författarfonden finns inte.
   – De yngre författarna har det svårt eftersom de många gånger måste betala för att få sina böcker utgivna. Men den ekonomiska krisen har inte stoppat vare sig publicering eller skrivande.
   Vilka genrer säljer i Grekland?
  – Barnböcker har en marknad, men främst handlar det om romaner. Några få novellister säljer bra. Och så kriminalromaner förstås, men inte i samma omfattning som i Sverige. Det finns några få författare som skriver bra kriminalromaner. De är inte många, men deras böcker säljer bättre än vanliga romaner.
   Litteraturen i Grekland har sett bättre dagar, speciellt under perioden 1990 till 2005, då grekiska myndigheter gav medel till översättning av grekisk litteratur.
   – 2001 var troligen vårt toppår, då bokmässan i Frankfurt prisade Grekland för dess litteratursatsningar.
   Det varade inte länge då den ekonomiska krisen slog till på allvar 2005. Det här kan utläsas ur rapporten The Book Market in Greece, 2012. Bokmarknaden passerade 2006 för första gången 10 000 utgivna titlar per år. År 2011 var den siffran 8 333. Intressant är dock att antalet förlag nära nog tvådubblats: 374 år 1990, att jämföra med 927 år 2011. Ett ljus kan skådas i mörkret.
   – Kanske måste vi komma tillbaka till en ny tid av översättningar. Det var så George Seferis (1900–1971) fick sitt Nobelpris 1963. Jag tror inte att Svenska Akademien förstod sig på modern grekisk litteratur. Gör den? Seferis litteratur spreds genom översättningar till bland annat engelska och franska. Modern grekisk litteratur har en bra situation och kan spridas – om den översätts. Den antika litteraturen har alltid sin givna plats.
   – Som greker måste vi finna vårt värde varje dag. Det gäller såväl ekonomi som litteratur.
Framtiden?
  Yoryis Yatromanolakis, blandar en djup suck med skratt.
   – Det beror förstås på vad som händer med ekonomin. Men ett större problem är att vårt hopp efter juntatidens slut 1974 har slocknat. Vi måste återbygga och återfödas för att kunna nå en bra startpunkt. Att se vilka vi är. Det hände med Seferis och Odysseas Elytis (1911–1996), också han Nobelpristagare. Seferis visste och pekade med sin litteratur på våra svarta hål, och genom dessa svarta, tragiska hål kunde vi se våra svagheter. Det kan, hur konstigt det än låter, leda till och skapa en ny våg av modern litteratur.
   Som den professor han är, Yatromanolakis, ser han framtiden genom historiens ögon, och i det fallet kan det vara värt att citera några rader ur George Seferis tacktal till Svenska Akademien. Ord som äger sin giltighet även idag:

”På sin väg till Thebe drabbade Oedipus samman med Sfinxen och gav honom svaret på gåtan: ’Människa’. Det enkla ordet besegrade monstret. Även idag finns monster att bekämpa, så låt oss tänka på det svar Oedipus gav.”

För Yoryis Yatromanolakis, väntar nya litterära utmaningar, men först och främst ett gympass. Möjligen förpliktigar olympiska spelens huvudstad. Kombon träning och brinnande intresse för litteratur får Yoryis Yatromanolakis att se oförskämt ung ut. Om han har rätt vad gäller den grekiska litteraturens framtid återstår att se.

Publicerad i NSD 11 februari 2016