Död kulturs hand över Norrbotten

Talesätt har lärt oss Död mans hand. Praktiken vad gäller kultur i Norrbotten verkar vara Död kulturs hand.
   Allt började tidig sommar 2015: Löfte om pengar till Norrbottensteatern uteblev, varför teaterchefen Karin Enberg sa upp sig.
   Kulturlänet Norrbotten sökte med ljus och lykta efter en teaterchef från riket det långa. Nej, icke!
   Chefsrotation inom den egna, trygga cirkeln fick råda: Elisabeth Lax, tidigare divisionschef vid kultur och utbildning vid Norrbottens läns landsting, blev tillförordnad chef för Norrbottensteatern (hyfsad pensionsavgång).
   Vem tog då Elisabeth Lax position: Jo, länsmusikchef Kristina Nilsson, numera tillförordnad chef för division Kultur och utbildning. Och Norrbottens museum? Jo, självfallet har det också en tillförordnad chef.
   Tillförordnad är ordet när ingen kulturpolitik råder. För det är väl ändå den som saknas, inte att chefer roterar.
   Länskonstkonsulent Peppe Bergström har sagt upp sig. Han har medverkat till vad få av hans tidigare föregångare har gjort: Gett jobb och utställningsmöjligheter åt konstnärer.   Ändå: Han stannar inte. Norrbotten kan inte ta vara på hans kompentens. Region Halland kan och erbjuder honom jobb som konstchef med tio papp mer i månaden. Andra kan. Andra vågar.
   Jag tror att vi övervärderar våra kära kulturchefer genom att låta dem få positioner de ibland inte förtjänar och ibland utan att frågan varit ställd utom länet.
   Framtiden? Ja, vem, eller vilka, utomstående vill komma och jobba med kultur i ett län där ledorden är toppstyrning, chefsrotation, tillförordnad och ängslighet vad gäller förändring?
   Vi kan notera att länet genom den så kallade koffertmodellen lagt band på sig självt, lydigt följt statens maningar och fastnat i ett gigantiskt tröskverk. Om utvägen är ”intern” chefsrotation är läget allvarligare än vad vi kan ana.
   Efter Karin Enberg och Peppe Bergström – vem vill ens tänka på att flytta hit för att jobba med kultur? Vi har ju chef A, som kan byta jobb med chef B, samma för C … D är förstavelsen för död. Kulturdöd.
   Vilka politiker vågar, kan eller vill lyfta död kulturs hand och ge handen den öppenhet den kan visa när den inte är sluten?

Publicerad i NSD 28 december 2015