Nödvändig litteraturkritik

Yrken har kommit och gått. Ett som för inte så länge sedan försvunnit är grafikeryrket. Eller möjligen kan man säga att det tog en 180-gradig vändning i och med den digitala tekniken.
   Ett annat yrke som ligger i farozonen är litteraturkritikerns. Allt fler tidningar har dragit ned på sina kultursidor och en av de första posterna att stryka är litteraturkritik.
   Yrket har med tiden mer och mer blivit en bisyssla. Då kulturdebatten ängsligt gått och gömt sig, kanske det också är tidens tecken att kritikerrollen är i upplösning.
   Kan vi inte alla tycka? Jovisst kan vi det och tyckande råder det just ingen brist på i vår tid. Snarare råder det brist på kritik, väl underbyggd kritik.
   Nej, recensenter har inte alltid rätt. Och det finns bra och mindre bra kritiker. Men jag glädjs åt att de som ingår i den krympande skaran litteraturkritiker fortfarande står ut och fortsätter sitt värv.
   Litteraturkritik är något mer än betygsättning och tyckande. Det är att uppfatta hur berättelser är berättade och värdera. Bedöma författarens uppsåt och värdera hur denne/denna lyckats.
   Det finns ett förhållande mellan litteratur och samhälle. I det avseendet är litteraturkritiken nödvändig. Den binder också samman en tid med en annan.
   De flesta författare – inklusive jag – har ofta ett ambivalent förhållande till kritiker. Det är normalt. Något annat vore ohälsosamt. Fast visst är det lockande att citera Lars Lerin:
   ”En konstnär bör förhålla sig till kritiken som en fågel till ornitologen.”
   Den klassiska tidningen Vi har slutat att recensera böcker. Andra sparar in på recensioner. Därför bör vi vara glada över att NSD tillhör de tidningar som håller stången vad gäller bedömingar av litteratur.
   Vi lever i en tid av dystra rapporter som meddelar att läsande och utlåning minskar. Den förväntade E-boksboomen har uteblivit. Ändå måste det sägas: Varje meddelande om att moståndet ska upphöra är falskt.
   Så enkelt ger sig inte litteraturen. Än är inte bokens dagar räknade. Men vi borde kanske slå ett slag för litteraturkritken. Utan den skulle många litterära samtal kännas tomma.

Publicerad i NSD 3 mars 2015