Här är framtidens teveunderhållning

Jag vaknade upp feberyr, men med en kreativ känsla: Jag hade knäckt koden till framtidens teveunderhållning. Förnedringsteve var bara i sin linda. Det fanns mer att göra.
   Hade sett ett inslag i ett så kallat humorprogram. Vit studio med bara vita människor, plufsig kändis från Göteborg som unket fick skämta om att det pangas i förorter.
   Nej, inga plufsiga göteborgare ska få vara med i mitt program. Jag tänker hålla mig till redan beprövade kriterier för medieoch nöjesbranschen, nämligen dessa:
· Alla intressanta människor är kändisar.
· Alla intressanta människor är framgångsrika.
· Alla intressanta människor gör sig i radio och teve.
· Alla intressanta människor bor i Stockholm.
   Om en kändis säger något så blir det sagt på ett helt annat sätt än om en annan människa skulle göra det. Utan kändisskap ingen riktig trovärdighet. Vad vet Karlsson och Markström jämfört med Ingrosso eller Läckberg?
   Ointressanta människor är sällan framgångsrika och gör sig bäst i ”Ring P1”, det fönster inte kända människor får i radion, om de nu inte vill prata med ”Radiodoktorn”.
   Om man gång efter annan får sitta och prata i någon tevesoffa, blir man hemtam och van vid situationen. Att bjuda in vanliga människor blir lite som kosläpp, och det är ju onödigt eftersom det redan finns kosläpp.
   Att alla intressanta människor bor i Stockholm är ingenting som jag behöver verifiera. Det är redan gjort inom medie- och nöjesbranschen.
   Nu till min idé, som egentligen är lite av ett plagiat. Vad skulle kunna göras efter ”Masked Singer”? I rådande samhällsklimat med ökande klassklyftor och utanförskap borde det inte vara så svårt att göra en avknoppare. Det skulle kunna bli ett program med historiska referenser till 1910-talets hemlöshetsundersökare.
   Folk anlitades för att dela hemlösas villkor och på så sätt kartlägga dessas situation. Det behövdes kunskap om hur människor hade det på ungkarlshotell och natthärbärgen. Det tyckte muraren, journalisten och den facklige aktivisten Knut Tengdahl som hade fått kännedom om att en femtedel av Stockholms hamnarbetare 1897 inte hade en fast adress.
   Det var då. Nu pratar vi teveunderhållning och vad framgångsrika kändisar som bor i Stockholm skulle kunna klä ut sig till. Det var inte så svårt att komma på när man tar sig friheten att plagiera.
   Så nu ger jag er: ”Masked Homelessness”, ett humor- och tävlingsprogram på bästa sändningstid. Och som joker i leken en hemlös, ja, någon som är hemlös på riktigt. Det skulle kittla och spegla vad som redan verkar påbörjat: Klassteve.

Publicerad i NSD 25 september 2021