Arazo Arif
mörkret inuti och fukten
Albert Bonniers förlag
Under senare decennier har poesi fabrikiserats
(kandidat till Språkrådets nyordllsta) då de stora förlagen hämtar sina
debutanter från den litterära gestaltningsfabriken på Valand, Göteborg.
De
stora förlagen kan fiska bland eleverna och till sin hjälp ha lärare
vid utbildningen som har pågående eller tidigare förlagskontakter. Inte
mycket att säga om mer än att dessa förlags synfält riskerar att
begränsas en smula. Var det vad Arazo Arif menade med artikeln "Den svenska poesivärlden är alltför sluten" i Dagens Nyheter 2015-07-31?
För att travestera en replik av John Lennon från 1963: Ni som är utgivna av mindre förlag kan drömma om att tidningar ska visa intresse, ni andra kan spela på utanförskap men ändå prassla med recensionerna.
Lite kaxig då, på stort etablerat förlag idag - nej, ingen skugga ska falla över Arazo Arif.
Hon skriver ömsom fina, ömsom gripande dikter om en far, en mor, en docka och en dotter. En familj mellan mörkret inuti, fukten och bönemattan.
"Jag minns en mor, en far, en dotter / Jag minns en familj men jag minns den fel"
I samlingens andra del får vi ta del av en förälskelse där "din orgasm föregår vår kärlekshistoria" och en sura ur koranen att läsa när domedagen kommer.
Kärlek med verkliga och föreställda ärr. Och en verklig eller föreställd fader:
"en historia om din far som du aldrig berättat för mig / mannen som syns i ditt ansikte, men inte i ditt liv / jag vill säga att vi har mycket gemensamt / istället / spelar jag med"
Vi är ännu tidigt inne på året, men jag törs påstå att "mörkret inuti och fukten" kommer att räknas som en av årets bästa diktsamlingar.
Publicerad i NSD 24 januari 2020
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.