Har ni hört talas om Stavanger-deklarationen? Om inte, så har den sin grund i att närmare 200 forskare och specialister samarbetar kring hur digitalisering av texter påverkar vår läsförståelse.
I nätverket Evolution of Reading in the Age of Digitisation (E-READ) samlades man den 3–4 oktober 2018 i Stavanger för att diskutera kring fyra års forskning, vilken sammanfattades i deklarationen med områden som 1) viktiga fynd, 2) rekommendationer och 3) framtida frågor.
En analys av 54 studier, med fler än 170 000 deltagare, visar att förståelse av en längre informativ text är högre vid läsning på papper än vid skärm, speciellt om läsaren är under tidspress.
Tvärtemot vad man trodde har läsförståelsen för den generation som växt upp med att läsa på skärm minskat i förhållande till att läsa på papper.
E-READ rekommenderar lärare och andra språkutbildare att vara medvetna om att en alltför hastig övergång från papper och penna till digitala lösningar kan orsaka sämre resultat vad gäller elevers läsförståelse och kritiska tänkande.
Det är viktigt att elever får ta del av och lära sig strategier för djupläsning och högre läsförståelse i digitala format. För att nå dit är det viktigt att skolor och skolbibliotek fortsättningsvis uppmuntrar till läsning av pappersböcker.
Framtiden?
Några frågor E-READ arbetar med är:
· I vilka sammanhang och för vilka läsare kan läsning av digital text vara det mest fruktbara?
· Omvänt, i vilka sammanhang av lärande och litterärt skrivande ska pappersboken uppmuntras?
· Vad händer om skärmläsande leder till ökad fragmentisering, minskad koncentration och att detta drabbar pappersläsande?
Fördelen med bokläsning är att kunna sjunka in i texten och slippa tappa koncentration av åtta-tio rader, avbrott (bild), ytterligare åtta-tio rader, avbrott (reklam).
Vad som än händer känns det tryggt att forskare och specialister tar dessa frågor på allvar, så att vi inte blint rusar på i vår digitaliserade värld.
Hjärnforskaren Torkel Klingberg har varnat för att digitaliseringen av skolans lärande kan leda till kunskapsras. Ja, tänk om det introduceras ett nytt läkemedel som inte har testats – ungefär så rusar vi okritiskt fram i digitaliseringens namn.
Var det meningen? Det är som om digitalisering alltid är av godo och inte behöver vara föremål för diskussion och granskning.
Låt oss därför hoppas på ett förhållningssätt där vi samtidigt kan hålla två tankar igång i den bästa av två världar – den på papper och den digitala.
Publicerad i NSD 16 mars 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.