Sverige glider isär. Allt tydligare ser vi skillnaden mellan storstadsregioner och landsorten. Kulturen har i många fall skildrat detta. Men hur ser det ut mellan kulturen och dem som har inflytande att påverka?
Det verkar som om samtal och bedömningar – i de fall priser eller pengar delas ut – helst ska ske mellan storstadsbor som tycks förstå varandra.
Som kulturminister är du ansvarig för hur kulturpolitiken sköts. Så här ser det ut i styrelsen för kulturrådet: Stockholm (5), Järfälla (1), Värmdö (1), Linköping (1) och Garpenberg, Hedemora (1).
Och så här i några av de referensgrupper som för rådets räkning är med och skiljer agnarna från vetet.
Referensgruppen för stöd till kulturtidskrifter: Stockholm (3), Lund (1), Örtofta, Eslöv (1), Göteborg (1), Wien, Österrike (1).
Referensgruppen för utbildningsarrangörer inom bild- och formområdet: Stockholm (2), Göteborg (2), Malmö (1) och Umeå (1).
Arbetsgruppen för skönlitteratur som består av nio ledamöter är rent av ”norrlandstung”, då den har två ledamöter från Uppsala respektive Umeå, om vi generöst räknar Uppsala till Norrland.
Som kultur- och demokratiminister är du också ansvarig för public service. Så här ser det ut vad gäller juryn för Årets Lyrikpris 2017, som delas ut av Sveriges Radio. Den består av sex personer som är bosatta i Malmö (3), Stockholm (2) och Göteborg (1). Gissar att juryn för Årets Romanpris, också i SR-regi, har en liknande sammansättning. (I dessa jurygrupper ingår föregående års vinnare som inte kan ”anklagas” för var hen bor.)
Vad vi ser är ett kultursverige som satt upp ”murar” mot stora delar av landet.
Det kan chimärt komma att se bättre ut om Sverige delas in ett fåtal storregioner. Men ingenting lär förändras eftersom samma storstadstalan kommer att gälla. Om ingenting görs, vill säga.
Som kultur- och demokratiminister tycker jag att du ska påtala det här för de verksamheter där du har politiskt ansvar. Nej, inget ministerstyre. Bara att du orienterar dig – och dem – om hur kultursverige ser ut.
Om jag skulle jag ge dig en förteckning över var de som sitter i ledningar för kulturens intresseorganisationer bor, förstärks bilden av storstadsregionernas dominans.
Så smalt och trångt är kultursverige.
Jag kan göra listor, staplar och diagram, och så kan vi träffas och prata om det. OK?
Publicerad i NSD 29 september 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.