Det verkar inte vara så kul att vara ung i dessa dagar. Nu tänker jag inte främst på nöjes- eller fritidsutbud – utan på hur en del företag behandlar unga anställda.
En arbetsledare hos en stor kafékedja meddelade att man hade höga personalkostnader, varför det kommer att dras av ”en timme här och var”. Personal har även hotats att få betala straffavgifter – om de till exempel glömt fråga en kund om kvitto.
Anställda hos en sport- och fritidskedja bestraffades med armhävningar om de kom för sent, inte levde upp till säljmålen eller råkade kalla kunderna kund istället för gäst. Företagets Sverigechef tvingades sluta efter att ha hånat Greta Thunberg på Facebook.
Hos en tysk klädjättes lager, utanför Stockholm, har chefer smygfilmat personalen. Cheferna tillämpar minutövervakning av de anställda. Vid företagets huvudkontor i Berlin tillämpas ett betygssystem för anställda, där de tvingas betygsätta varandra. Företagets agerande liknats vid Stasi-metoder. Under 2014 arbetade/wallraffade journalisten Caro Lobig på klädjätten i tre månader och skrev sedan på sajten xing:
”Jag upplevde en arbetskultur som kännetecknades av misstro, ständig övervakning och prestationspress."
Många av dem som arbetar på klädjättens lager är unga, ofta anställda av bemanningsföretag och därmed svåra att nå för facket.
Anställda, särskilt yngre, har blivit en handelsvara som det går att behandla lite hur som helst. Det pågår i Sverige – idag.
Vad är det som har hänt på arbetsmarknaden, där vissa småchefer kan ikläda sig rollen som ”lägervakter” och bevaka och bestraffa personal?
Vad driver dem? Löneförmåner? Den makt pennalism ger pennalisten? Eller är dessa ”lägervakter” bara dumma i huvudet?
Men om nu inte facket kan agera, kan vi det genom konsumentmakt.
Vi kan rösta med fötterna och välja andra näringsidkare.
Idag kan det vara din dotters eller sons kompisar som blir behandlade på här viset.
Imorgon kan det vara din dotter eller son.
Våra val är enkla:
Kaffe kan drickas hos andra butiker och kedjor.
Sport- och fritidsutrustning kan köpas hos andra butiker/kedjor.
Kläder kan köpas av andra leverantörer, eller helst i en fysisk butik.
Så enkelt är det att rösta med fötterna.
Visa de yngre att du bryr dig om deras situation och villkor på arbetsmarknaden. Det kan även gynna andra grupper i arbetslivet. Kanske i slutändan även dig. Solidaritet kallas det visst, ett bortglömt ord som borde dammas av. När det finns val – utnyttja dem.
Publicerad i NSD 21 december 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.