Politisk sprängkraft trots dalar

Vad ska vi göra med varandra
Jenny Wrangborg
Ordfront förlag

Den första avgörande. Den andra svåra. Jenny Wrangborg klarar sig mycket bra med sin uppföljare till Kallskänken, 2010. Säkert finns det många som önskat sig en Kallskänken II, inte minst under ett så kallat Supervalår.
   Men Jenny Wrangborg tar dikten vidare – nu till att skildra en krackelerad relation och till bostadsjakt i ett alltmer klassegregerat Stockholm.
   Om Kallskänken var nära nog helgjuten så har Vad ska vi göra med varandra sina dalar. Samlingen hade tjänat på ett stramare urval. Och den grafiska formen känns ihopträngd, ekonomisk. Därmed går Jenny Wrangborgs dikter miste om den rymd de förtjänar.
   Nej, denna samling har inte samma sprängkraft som Kallskänken. Men hade vi väntat det? Kanske, kanske inte.
   Låt oss se till godbitarna – och de är många.
   Det är ett nöje att läsa Wrangborgs dikter, speciellt om man har hört henne själv läsa tidigare. Det är som om rösten finns inkapslad i orden och att de på så sätt får extra skjuts.
   Hon är skicklig på att ge röst åt dem som på grund av en hårdför politik faller mellan stolarna. De som saknar arbete. De som uttnyttjas på tillfälliga arbeten. De som saknar hyreskontrakt. De som inte kan eller vill bilda bostadsrätt. De som befinner sig i marginalen.
Stockholm är kallt och Jenny Wrangborg vet att sätta ord på denna tid.

konsulten var Stockholm
var breven som dödsdomar på hallmattan.
”En ombildning betyder att ni får större frihet
att själva bestämma över ert boende”
[…]
de breven var Stockholm
var låsta portar och bostadsrätter
stängda bostadsförmedlingar
nyöppnade bostadsbutiker
[…]
hem
blev aldrig Stockholm

Tänk om någon i en framtid skulle forska för att förstå vad som hände med bostadspolitiken i Stockholm (och på andra håll) under 2000-talets början. Den personen kommer förr eller senare att hitta Wrangborgs dikter. Var så säker.
   Jenny Wrangborg har skrivit in sig i poesivärlden med besked. Hennes vrede mot samhällets orättvisor är ingen dagslända, inget tillfälligt uppror. Därför har vi säkert flera dikter med ärende att vänta. Det är bara att vi som läser dikter vänjer oss vid ord som ombildningsmöte, adressändring och utförsäljning.
   Och med kärleksdikterna – om än stundtals ojämna – kan vi förändra varandra, så att vi orkar förändra samhället.
   Nej, fråga inte om den politiska dikten lever. Det är länge sedan den mådde så bra, om än i en kontext av en hårdför politik som snarare delar än helar människor.
   Kallskänken har sålt i över 5 000 exemplar och finns i pocket. Om Vad ska vi göra med varandra når samma siffror och kommer i pocket låter jag vara osagt. Ty det är det där med den andra, den svåra.

Publicerad i NSD 6 mars 2014